221 (av 365+1): 54 Ett gäng

dsc_5283

Med ett gäng ljus i ett hus går det nog att skapa en rätt ok julstämning, oavsett om det finns snö utanför fönstret eller ej. Nu har vi ju i söder sett snön en liten sväng, men nog vore det rätt mysigt om den kom tillbaka igen. I vårt hus tänds nog varje kväll ett 40-tal ljus i olika former – vilket föranleder att förrådet sinar ganska snabbt.

212 (av 365+1): 4 Aj!

dsc_4681

Aj! Den stackars lilla musen från förrådet gick ett dystert öde till mötes…. kan dock meddela att hästen inte fann den särskilt tilltalande, utan det lilla djuret hamnade i buskarna istället.

Det är ju ett par stycken som är med i fotoutmaningen som redan är klara med alla teman. Jag kommer således inte hinna med det i år. Men det går å andra sidan i linje med min ambition att sänka ribban och inte stressa i onödan. Det känns som om familj, hus och jobb får gå före det mesta annat. Även om hus just nu känns som sista prioritet 🙂 De där dammtussarna trivs rätt bra i hörnen. Å andra sidan – när man får respons som jag fick idag på jobbet så känns det som om jag är på rätt ställe yrkesmässigt. De flesta dömda klienter känner väl kanske inte en enorm drivkraft att komma till frivården. Men när någon säger ”jag kommer gärna två gånger i veckan om du har tid för det” – tja, då kan man inte annat än känna sig nöjd. Tyvärr finns inte tid för det, så hen får nöja sig med en gång i veckan.

Jag har varit ute med kameran lite grann den senaste tiden, så tänkte försöka dela med mig lite grann av det i alla fall, så ni inte glömmer mig 😉

199 (av 365+1): 302 Tiden flyger…

dsc_1111

Tiden flyger… och tiden sätter sina spår på de gamla gårdarna. Däremot gäller det att ta väl hand om dessa byggnader och bevara dess historia. För vad händer om vi bara river allt det gamla? Vi glömmer… och det är ju en ren förlust för kommande generationer. Vid Träslottet har de bevarat den gamla gården och man kan ju bara hoppas att de ges möjligheten att fortsätta detta.

197 (av 365+1): 303 Till låns

dsc_1138

Sista dagen i Hälsingland – och vi tog en tur till Träslottet just utanför stan. Där finns det både skottkärror, cyklar och styltor till låns för barnen att leka med. Tänk att vi varit i Hälsingland varje sommar, och ändå aldrig åkt hit?! Gratis är det dessutom. Och mycket god mat i caféet (till skillnad från Trolska skogen), även om det kanske tog lite väl lång tid innan vi fick in maten så vägde kvaliteten upp. Barnen kan leka utan att man behöver oroa sig över att de blir påkörda av några bilar, de kan spela schack, de kan åka rutschkana, de kan åka linbana, de kan cykla, leka i sandlådan och leka kurragömma i labyrinten. Ni ser ju – det finns massor av saker att göra. Och som vuxen kan man njuta av att gå omkring bland alla träd, blommor, växter och vackra byggnader.

160 (av 365+1): 340 Vem har varit här?

DSC_8316

Efter stoppet vid Magnarps strand tog vi oss vidare via Kungsbygget där vi gjorde ett kortare uppehåll. Det blev bara några bilder på barnen och inte på aktiviteterna som finns att tillgå där. Men vi kommer garanterat åka tillbaka en dag vid bättre väder – för där kan man åka sommarrodel! Jag är vanligtvis inte särskilt positivt inställd till fartfyllda aktiviteter, men det känns lockande.

Vi tog oss vidare inåt landet och kom till slut till vårt (ok mitt) slutmål för utflykten – nämligen Rya Kyrkoruin. Några bekanta till mig har tipsat om att det är ett mysigt utflyktsmål, och så rätt de har. Ryas sockenkyrka härstammar från 1100-talet och när den nya kyrkan började byggas 1876 inleddes förfallet av den förstnämnda. Det är ett makalöst vackert ställe. Jag har den senaste tiden fått ett intresse av historiska platser, mycket tack vare Diana Gabaldons bok/tv-serie om Claire och Jamie. Man kan ju inte låta blir att ställa sig frågan ”Vem har varit här?” För nog är det bra fascinerande och hisnande att fundera kring vilka människoöden som utspelat sig på en sådan plats, som härstammar sedan sent 1100-tal…. Vem, vilka och hur levde de? Hur de levde kan man på sätt och vis ta reda på genom att skaffa sig kunskap kring vilka levnadsvanor som fanns då – men vilka var de? En av de var uppenbarligen Torsten Svensson och Johanna Jönsdotter, visserligen födda på 1700-talet, men alla andra. Numera används ruinen för friluftsgudstjänster och sommarbröllop. Det är nästan så att man själv skulle ha ett gifta om sig (med samma man så klart) – bara för att kunna få uppleva ett bröllop i den här miljön.

Själv inser jag så här i efterhand att jag hade alldeles för kort skärpedjup på kameran när vi var där – så ännu en anledning att återvända 😉

129 (av 365+1): 252 Rofyllt

DSC_4959

Jag skulle så gärna vilja ha en trädgård full av buskar, träd och blommor. En och annan odling av ätbara delikatesser, några buskar som bär bär ;). Men jag vet ju inte hur det ska se ut?! Och sen är det ju det där med tiden…. jag får helt enkelt se det som ett livsprojekt eftersom tiden krävs för att fixa en massa annat. Men tills vidare så är det rofyllt att ha färgklickar i trädgården med tulpanerna. Vi har ju dessutom en massa berggrund inte alls långt ner i jorden, vilket försvårar plantering av i alla fall träd…. MEN! Jag har köpt en magnolia som ska ner i jorden – frågan är bara var i trädgården? Vi har en relativt stor trädgård på nästan 1700 kvm…. och just nu mestadels gräsmatta. Men tanken är att det fula planket vi har runt poolen ska bort, och det frilägger en del möjligheter. Jaja, återstår att se helt enkelt. I morgon lämnas bygglovet in för uterummet, sen ska det snickras reglar för att lägga golvet som ska vara utanför uterummet. Ok, vi måste nog gräva lite till först, och ta hem makadam för att packa underlaget…. Ja, ni förstår ju vad vi kommer att göra under de närmsta veckorna ;). Jobba, jobba, jobba……. ja just det…. jag börjar jobba den 1 juni också…… *gulp* – no return, detta var sista gången jag var lååååååång”ledig” från jobbet. Nu får man knega på helt enkelt….

Idag har det förresten bjudits på ganska uselt väder. Vi var i Kristianstad för att barnens kusin skulle hoppa fallskärm. Men det blev inte av pga för tjockt molntäcke….. så det blev en gemensam picknick med släkten istället. Inte illa det heller i och för sig.